NOG HÄNGER MAN INTE MED ALLTID



Konstaterade idag att tiden går fortare än min hjärna klarar av att hänga med och uppdatera för att fatta alla olika nya saker, företeelser, maskinella (manicker, apparater o dyl) och språkliga (slang, sms, engelska) förändringar. 52 bast och redan gaggig! Ett konstaterande som känns lite sådär... 
Å andra sidan minns man ju hur det var "för en vecka sen" när den där 52-åringen var 11 år och gärna lyssnade på farsans LP-skivor med Hep Stars, Demis Roussos, Elvis och Oak Ridge Boys (blir ganska nostalgisk och får en sån där töntigt drömsk och stirrande blick vid blotta tanken...). Farsan verkade lite vilsen när jag just snappat upp nån ny låt eller skiva som släppts och han inte hade koll på den. EXAKT som jag själv känner mig inför all ny modern musik mina barn diggar och som jag inte har en aning om! Snacka om att själv vara vilsen! (...och så har det varit och kommer att förbli i generation efter generation till den sista dagen...snyft!)
 
"Spåttefaj" ! Undrade vad barnen menade för några år sen när de snackade för fullt om den där nya tjänsten som är så himla bra och den där låten de hört på "Spåttefaj" . Idag är det i princip den enda musikkällan i mitt hem. I bilarna finns dock hederliga CD-spelare, så där lyssnar vi på "icke-streamad musik". Det ordet får mig att minnas barnens underbara ord "otecknad film" om spelfilm med riktiga människor i. En period var nästan alla barnprogram tecknade, förstår du.
                               
Nåväl, läste ordet "uppladdning" på filpaketet vid frukosten och vad tänker då en äkta computer age man?
Jo, här finns det en fil eller en app eller nåt annat datagrejsing att "ladda upp", för så gör vi ju numera. Men NOPE & ICKE! Det handlade alls inte om uppladdning av datagrejsing utan uppladdning innan en idrottstävling. Vad fel det kan bli när utvecklingen ger helt nya betydelser av gamla beprövade ord som alltid bara betytt en enda sak!
Jag vilsen och töntig? Jo, men bara big tajm!
(Tur att jag inte knystat om detta för en endaste människa för då hade man väl blivit utskrattad efter noter.)

Och vad handlade den där uppladdningen om nu'rå?
Jo, "Uppladdningstips från Sveriges Olympiska Kommitté" : Ett glas mjölk och en banan.

And now my friend "I rest my case" - typ!                                   vännen Socrate



Vännen Socrate fixar coffee disaster

Tjena! Vännen Socrate har (med sin tumme placerad mycket centralt i handen) visat sig på styva linan igen. Mer om detta snart.

Var på scoutlägeravslutning härom dagen för att hämta hem 1 st dotter (sonen hade snöpligt tvingats hem kvällen innan av ett astmaanfall, annars var han där han oxå), som tillsammans med 4121 andra scouter trivts och levt vildmarksliv under sex dagar.
FYRATUSENETTHUNDRATJUGOTVÅ! Sug på den! En utmaning för den mest inbitne logistiker.
1.3 ton pytt-i-panna ena dagen! 10 000 liter mjölk under de sex dagarna! Bajamajor överallt (övrig statistik ingående i själva avträdesdetaljen avstår jag av blygsel att redogöra för, förutom att den totala avträdesbudgeten (=kiss&bajskostnaden) var på 1,5 miljoner kronor!)

Maten var budgeterad till en miljon!

Vad ger den ekvationen för resultat nu'rå?
Jo, stoppa in för en miljon käk och dryck i ena änden på den "gigantiska drygt fyratusenhövdade jättescouten" och vad kommer det ut i den andra? Jo, fekalier (avföring / lat. Faeces) som betingar 1,5 miljoner kronor att ta hand om! 
Vilken skön ekvation! Snudd på i klass med kärnkraft! En liten, liten plutt Uran blir till en hel massa energi. Dock i detta fallet med en "negativ verkningsgrad" på 1.5 (alltså, man får ut en 150% större kostnad/skuld än man stoppar in!).

MÄRKLIG METAFOR MEN LITE KOMISK! (Väldigt, väldigt lite!!!....)   Har säkert tänkt totalt galet men vaddå...
För den som undrar är begreppet "verkningsgrad" = skillnaden mellan "det man stoppar in och det man får ut".
                                                        
Nåväl. Coffee disaster var det ju. JO, så här var det.
Socrate bryggde en termos kaffe, packade ner lite blåbärskubb, havreflarn o dyl i utflyktsväskan. Ja, alltså familjens sedvanliga Fjällrävenryggsäck som använts till utflykter sen urminnes tider, var puts väck så det fick bli den kanske inte helt adekvata "National Geographicbagen" (den där jag fick som prenumerationspremie för länge sen, du vet!).

Vis av tidigare termoskatastrofer, placerades plåttermosen i en plastkasse som förslöts noggrannt.
Ett par timmar senare, när lägrets avslutning var över och alla samlades i resp. scoutkårs by, var det fikadax. Till saken hör nu att sista ca kvarten av avslutningen, öppnade sig skyarna för att dela med sig av regnblandat hagel, så att alla som inte hade regnkläder eller paraply av de totalt ca 8-9000 personerna, inkl anhöriga som samlats, blev ganska genomvåta. Vännen Soc hade sin jacka med luva så han klarade sig bra. Dock kände han vid promenaden till byn att vänsterbenet var alldeles genomblött men inte höger. Vadan detta, tänkte han i säkert 4 sekunder men inte mer - det hade ju ösregnat.

Nåväl, fikadax var det ju och alla plockade fram sina medhavda matsäckar och började inmundiga dess innehåll. Så även vännen Soc, som öppnade det s.k. "flip-over-locket" med kardborrelås på väskan (ja, du vet den där som inte alls passar till matsäcksändamål). Lyfte väl ut plastkassen med termosen i och ställde den raskt på det av rep, vidjor och träplankor tillverkade scoutbordet. 

                                       
                      Ståltermos med klicklock som vännen Soc glömt stänga.

VE OCH FASA! Socrates så intensivt efterlängtade kaffe skvalpade omkring i kassen runt omkring själva termosens yttre!
Plastkassen hade inte mäktat behålla allt kaffe utan delar av det hade läckt ut ur väskan, ner på vännen Soc's vänsterben.
Det var det jag trott var regnet tidigare. Nu flödade ca 1,5 liter varmt kaffe ner över mitt knä och på träbänken jag satt på! HURRA och JIPPII! JUBEL och TRIUMF! Att inte trumpeter spelade fanfar och allt folk jublade var mycket märkligt, för det kändes som det verkligen hade varit befogat...

När the Coffee Disaster var sanerat, Socrate sansat sig lite och skakade på termosen, visade det sig att det fanns en hel kåsa (=scoutmugg, se bild) full med kaffe kvar så det nu akuta koffeinbehovet kunde stillas. SEGER OCH JUBEL igen!
Vän av ordning undrar ju givetvis nu - "men brände han sig inte den där Socrate, med skållhett kaffe över sig?"
Svar: NOPE och ICKE! Kaffets temperatur hade ju pga det lätt småöppna locket svalnat så att det inte brändes alls.

 Kåsa              

Slutet gott - allting suvve!    Snipp snapp snut, så var sagan klar.

Vill du kolla mer bild och text om "MEDVIND-2012" som lägret hette - kolla här - http://savsjo.blogspot.se/

                        hälsar vännen Socrate

RSS 2.0