"Meka med tvätten"

Jag är en lten grabb till sinnet. Till formatet en man. Vissa kanske t o m. dristar sej till att kalla mej kille. Hur som helst är jag pappan i en familj med 4 barn. I en 6-personersfamilj med två tonårskillar, en matglad 7-årig kille , en 5-årig tjej som kan sluka 4-5 mackor i sina bästa stunder samt hyfsat stor matglädje hos de andra två går det åt mycket mat och blir det mycket tvätt, strykning och mycket annat oxå. Med en idogt studerande mamma, en bara sporadiskt frisk pappa och barn som alla har allergier, astma och eksem är det ibland så att "vi gamle" tycker att "nu får det väl ändå FÖR HÖGE FARAO RÄCKA!!!". Varför kan inte vi få uppleva åtminstone EN ENDA LITEN DAG när alla är någolunda friska? Det får vi både nu och då men periodvis känns de "sjuka perioderna" så oändliga.
           image86                           image87
Jag brukar hur som helst kalla att stryka för "att meka med tvätten" för det låter lite mer "manligt" och mer tekniskt tilltalande i mina öron. Att meka, snickra och fixa är ju så kul så om strykning etc. ingår i det begreppet blir det ju så himla mycket mer tilltalande. Att meka med strykbrädan är en av livets fröjder. "Byta klossar på brädan" ger ju respekt bland polarna ju.            JU!

                                          / Socrate "the iron man" /

14 läsare!

WOW! Kollade in besöksstatistiken för min blogg idag. Jag hade haft 14 unika besökare samt 17 besök totalt.
Av de tre som utgjorde skillnaden var nog två jag själv och den tredje måste ha varit någon annan som klickat in på http://www.socrate.blogg.se/ två gånger samma dag.  (...förmodligen minst 8 som Googlat på den antike filosofen "Socrates" och råkat hamna "hos mej" av misstag...)
Måste vara ALL TIME HIGH. I hope not just once in a lifetime.
                                                                                                          
                                                      / häpne Socrate /    image84 

Vissa saker går i cykler

Vid fikat på jobbet härom dagen talades det om nya typer av gymping (i detta fallet s.k. "K-gymping") och motionsformer som dyker upp. I detta sammanhang ställdes den lite känsliga frågan "hur många har en motionscykel stående någonstans, som aldrig används?" . Flera räckte lite tveksamt och förläget upp handen. Och jag var säkert inte den enda som filosoferade över varför det är så.
Man köper en pjäs (i vårt fall är den värd detta namn, då den är tung som ett kassaskåp) som placeras på strategisk plats - i vårt fall vid TV'n på andravåningen - och så används den ytterst sporadiskt. Vår "pjäs" används i alla fall, om än kanske bara 5-6 ggr om året och bara av frun i huset. Jag har tänkt många gånger när jag kollat in TV-shop att det vore bra om man samtidigt med dessa otaliga fitness- och motionsredskap, även fick en burk "entusiasmtabletter", för så entusiastiska som de är i dessa PR-filmer tror jag inte någon är, när själva varan är i ens egen ägo ( OBS! Tungmotion - "ens egen ägo" och innan man köpt dem är de ju "inte ens i ens egen ägo" och "sex laxar i en laxask...." , "sju sjösjuka sjömän..."  osv.)  Det råder ju hur som helst rena väckelsemötesstämningen i de där filmerna och inte konstigt att man jublar om man tjänar multum med pengar på människors dåliga kondition och självförtroende. Klart att det är värt sin runda slant att få hjälp med kropp&hälsa men om man nu ser till att det ofta blir en "dagslända" av det så får man en lite annan syn på saken. En aspekt som frågeställaren angående motionscykelns användning även inflikade var att enkel hederlig motion utan för mycket redskap är den bästa för den är lättast att "få till" och som min goda vän, bloggaren Amonym brukar säga - "den bästa motion som finns är den som blir av" . 
(Detta skrev Socrate alls inte som kritik till "alla dessa motionsredskap", utan som en reflektion över dem)

                                                            / förmodligen inte alls så vise Socrate /

Ny upptäckt inom klädmodet*

Stod och strök tvätt härom dagen. Inte för att det sker med någon regelbundenhet och absolut inget att skryta med, men ibland får frugan lite stöd av mannen med detta "evighets-slavgöra". Mamma brukar säga att "på min tid brydde vi oss inte om en liten fläck och det gick bra det med". Jag förstår och instämmer i denna tes men har inte helt lyckats övertyga en viss, mig närstående person, om att det kunde ge viss avslappning i tillvaron om man kanske släppte, säg 10%, av "tvätthetsen" . . . 
                                         fashion guy   image83
Nåväl jag strök alltså (och javisst, det tar säkert tre gånger så lång tid för mej som för frugan, men "tid är ju det enda man har") och döm om min förvåning när jag upptäckte 2000-talets senaste uppfinning inom klädmodet. "Nu får han väl ge sig, men han är ju bara sju år den lille goingen" Yngste sonens sweatshirt hade ju en kvarglömd skjorta inuti - trodde jag.
NOPE! Det var bara en isydd bit av en skjorta med kragen och ca 10 cm skjortöverdel. Nedtill hade man sytt dit lite nederdel av en skjorta som stack ut så där häftigt slappt. Vilken upptäckt!! Vilken häpen fader!! Man bemödar sig alltså att klippa sönder skjortor för att sedan sy dit resterna i sweatshirts o annat, bara för att det ska vara häftigt. Eller sitter man och syr små skjortfragment som man sedan använder till denna modeinnovation? "Beats me!!"
 
Jag kan dock se en mycket praktisk detalj, som skulle funka klockrent på mej. Jag gillar inte att ha tjocka tröjor för jag blir så varm då och tröja med skjorta under är numera helt uteslutet. Men se! Här öppnade sig en ny möjlighet för mej. HURRA! Jag kan ha sweatshirt och skjorta samtidigt...men inte...men nästan...eller hur?

                                                                 / återigen impade Socrate /

* se tidigare inlägg om detta fascinerande ämne 12 och 19 juli samt 3 augusti 2007.


Världsrekord i långt blogginlägg - eller i kort

Jag slog säkert rekord i söndags när jag beskrev förra veckans äventyr på bloggen. TEGELSTENSBLOGG var ordet.
Har noll fokus att blogga i kväll så det blir inget inlägg idag. Säkert snudd på världsrekord igen fast nu i motsatt format.
image81  Socrate "The Jerk"
 Ja, ett inlägg blev det ju i alla fall men totalt utan innebörd eller budskap. Ja, visst fanns det ett budskap och en innebörd men inte så himla mycket "kött på orden" så att säga. Ja, kött och kött på orden, visst fanns det lite "tunn lövbiff" på orden i avsaknad av de stora köttstyckena.  SVAMMEL och DRAVEL är rätta ordet !

                                                                  / ofocuserade Socrate /

Veckan som gått - NÄ - snacka inte om den nu...

OBS! Bered dig på en lång historia som för den skull endast avhandlar några dagar - men VILKA DAGAR!
(Inom skönlitteraturen kallas liknande verk - i regel av Tolstoj eller Dostojevskij - för "tegelstenar". Detta är bloggens motsvarighet, så, käre läsare - håll ut )
Lade - ja, för jag låg mesta tiden - 4-5 timmar av veckan med att laga avgassystemet på frugans Renault 5'a. Det som för 1.5 månad sedan började med ett litet extra "bzzhn" utvecklades sakta till ett öronbedövande BRÖÖÖL en dag när hon kom hem. Röret hade gått helt av strax innan katalysatorn, vilket gjorde att det blev "fritt blås" utan ljuddämpning. OK, yours truly såg 3-4000:- flyga iväg på 6000-kronorsbilen, innan han insåg att det kanske gick att svetsa ihop den trasiga rörskarven och därmed spara några tusen.
"Sa du svetsa?" Det har inte Socrate provat  sedan gymnasiet för 30 år sedan! Men frun har ju en tro på sin gube "som kan förflytta mindre geografiska upphöjningar", så sagt och gjort. Lånade MIG-svets av en kompis och svetsmask av en annan, köpte in ett st 60cm universalrör - varav användes ca 15cm! - och drog till verket. Min allra som bäste vän, vinkelslipen, kom väl till pass för att kapa det trasiga röret, liggandes under bilen, som stod väl lågt för att kunna arbeta bekvämt men dock, på pallbockar.
Så efter ca 45 minuter, liggandes på huk på garageinfarten iförd svetsmask och med svetsen i högsta hugg (eller "högsta fyr" eller "högsta fart" eller vad det nu heter i såna sammanhang...) satt faktiskt rör och katalysatorfäste ihop igen och kunde monteras på plats. "Monteras och monteras"??? Först måste en packning inskaffas och för detta skickades av misstag två personer, i två helt skilda transportmedel, till verksta'n för att hämta densamma. Helt OK tyckte Fredrik på verkstan när fadern kom, men när sonen (den helige Ande var upptagen och kunde inte bistå denna dag) farandes på moped, kom för att hämta samma packning som nyss lämnats ut till fadern, blev det lite mer förvirrat...men "förvirrat" är Socrates middlename så vafför sörja över det...?

Nåväl, slutligen kom delarna på plats och "provgasning medelst pedaltrampning" skedde. Det lät ju relativt normalt och ett visst lugn inträdde i Socrate's liv...under ca 28 minuter.
Sonen som nämndes ovan har ju moped, och de ska ju oxå krångla...Någon timmes mek med "kick" och växelspak, en triskande fjäder och en st glappande låsring, resulterande i kolsvarta, oljeinsmetade händer men en åter fungerande moped som fortfarande fungerar klanderfritt.
Frugan hade bett mig pumpa framdäcket på cykeln, vilket gjordes, varvid upptäcktes 1 st punktering. Sagt och gjort - lagning medelst laglapp&solution - företogs. Slangen på plats igen med pumpning och påmontering på cykeln. Måste jag tala om att nu kändes det som om transportmedelsreparationerna räckte för några dar?
"Nu var det väl ändå bra så va? Vänta då, ska du få höra!" 
Äldste sonen skulle ju skjutsas till flickvännen, 4 mil bort, och det föll på moderns lott att ordna logistiken denna gång. De avreste med sonen övningskörande vid ca 19.10, fredag kväll. Socrate och de båda minsta placerade sig framför dumburken för att mysa lite.
Vid ca 19.48 ringde mobilen. En gråtande fru Socrate's stämma meddelade att "jag har krockat med en älg. Vad ska jag göra?". Hon satt i bilen i diket mitt ute i skogen och var chockad men annars ganska oskadd. Av älgen - som sprungit rakt in i vänster framskärm, bucklat den, krossat vindrutan och spräckt vindavvisaren på dörren - syntes ingenting. Fegisen vågade inte stå för vad den gjort utan sprang till skogs. "OCH DEN VAR JU REDAN TILL SKOGS!"  Frugan ringde polis och fick kontakt med jägare för eftersökning av det förmodat skadade djuret. Hur det gick med detta har vi ingen aning om, men "skit samma" . Det var ju en sån där lömsk "hit-and-run-kupp" så "boven" får ta konsekvenserna av sitt handlande.
När Socrate anlände till olycksplatsen tyckte han att "vi lämnar bilen till i morgon, rutan är ju halvt spräckt och du är ju chockad" men hon var helt säker på att "jag kan köra den hem om bara den kommer upp ur diket". Sagt och gjort - hemfärden anträddes i två bilar. 
Socrate  hade mobilen med sig och när han under färden talade med polis & jägare tog givetvis batteriet slut, men då var lyckligtvis "det mesta sagt" . Två rådjur passerade med 10cm marginal fronten på bilen under - lite snabbare än tillåtet - färden till olycksplatsen och hustrun, som Socrate då inte visste säkert hur hon mådde.


EPILOG:
* Hustrun hyfsat helskinnad - lite chockad dock - ur äventyret, vilket ju BETYDER ALLT.
         TACK & LOV!!!


* Den nyreparerade bilen PAJ IGEN. Dock kostade ju reparationen bara ca 150:- (och några timmar av Socrates liv - men "TID ÄR JU DET ENDA MAN HAR!")

* Lördagsmorgonens cykeltur för inköp av matvaror blev ganska tidsödande för hustrun, då ny punktering uppstod på samma framdäck som nyss lagats, varvid hon var tvungen att gå hem, ledandes cykel med tre tunga matkassar på. VÅJNE-VÅJNE! TUSEN TACK LUDVIG, för att du lagade punka nr 2, så att fadern kunde ägna sig åt "stilla begrundan av sitt liv".

* MOPEDEN FUNKAR klanderfritt och sonen färdas under faderns förmaningar fritt och smidigt gatorna fram.

* Av hushållets ca 10 andra cyklar har endast för dagen, två-tre stycken  punka, men de är bara "skräpcyklar".

                                                ----SLUTET GOTT - DET MESTA GOTT ---

...ATT SOCRATE MELLAN DE OLIKA MEKARPASSEN TILLBRINGADE CA 10-15 TIMMAR HOS SINA FÖRÄLDRAR, LÄGGANDES MARKTEGEL, ÄR JU EN HELT ANNAN HISTORIA SOM INTE SKA DRAS HÄR MEN SOM BIDROG TILL DEN LUGNA, HARMONISKA, VILSAMMA KÄNSLAN I SOCRATE'S LIV.
...OCH ATT SOCRATE DEN GÅGNA VECKAN FUNDERAT PÅ OM HAN ÖVER HUVUD TAGET HINNER JOBBA, ÄR JU OXÅ EN HELT ANNAN HISTORIA SOM ALLMOGEN ICKE SKA BEHÖVA TRÖTTAS UT MED HÄR.
...OCH ATT VECKAN OXÅ INNEHÖLL DE VANLIGA GLÖMDA GYMPAPÅSARNA, MISSADE MATSÄCKEN TILL DAGISUTFLYKTEN, "JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA GYMPADRÄKTEN", BORTGLÖMD (men i sista stund ihågkommen) SKOLGÅRDSFEST, SAMT SÅDÄR 419 ANDRA HELT VANLIGA DILEMMAN SKA EJ HELLER AVHANDLAS HÄR FÖR DE ÄR JU HELT NORMALA I SOCRATES LIV.
...för att avsluta denna oändliga historia bör Du, tålmodige läsare, nedan kolla in tidpunkten när detta publiceras, för att fastställa att inte Socrate förslösar sitt liv med så triviala saker som att sova.
Han skulle vilja  - men kan tyvärr EJ.
                                                                            / kontemplerande Socrate /
 

Somnade med ett leende på läpparna

Vad härligt. I gårkväll när jag lade mej vid ca 22.45, kände jag varken klåda eller behov att klia eller gno i ögonen, vilket jag annars alltid känner. Efter en stund i sängen - gissningsvis ca 12-13 minuter - kom jag på mej själv med att bara ligga och njuta av att inte behöva klia en stund innan jag somnar. Jag tänkte att det minns jag inte när det hände sist, utan att jag ätit kortison en tid. 
                                 image72                       image75
Vad knäppt alltså!  Man vill ju inget hellre än att sova men kan inte pga att det kliar. Man går upp igen efter ca 5-10 minuter i sängen och sätter sig vid datorn, TV'n eller ett korsord, möjligen. Att läsa skönlitteratur tar för mycket energi så det orkar jag knappt aldrig när det kliar som mest. VILKET "HALLELUJAH MOMENT" !

                           / oväntat nöjde Socrate /                                                                      
                                                                                                                                                       SOCRATE REKOMMENDERAR:
Idag blir det den utomordentligt maffiga & tunga soullåten "You might need somebody" med Randy Crawford från ca 1982, med en oerhört tung bas i botten, exekverad av Abraham "Abe" Laboriel - en av Socrates basidoler i ungdomen när elbas var hans eget instrument. Randy har en sammetslen röst som kommer från ovan och har gjort åtskilliga härliga inspelningar genom åren. Hennes genombrott worldwide kom som gästsångerska hos The Crusaders med låten "Street life" som även den är mycket heavy och cool.
Båda är "måstelåtar" i Socrates "lite tyngre än lugna favoriter genom tiderna"
image77
  Randy Crawford  (vars leende smälter is)

Planka är inte alltid planka

Härom sistens kastade jag helt utan skyddsnät ut frågan rakt ut i cyberspace "vad är det för skillnad mellan en planka och en bräda?" .
Planka...eller bräda...image68
...eller planka...eller bräda...eller...
Sökte på Google på ordet "PLANKA" . Vad kom upp tro ?  Ja, inte något om trägrejen "planka" i alla fall.
Däremot 500 träffar om att "planka in" på tunnelbanan, idrottsevenamang, konserter och annat. Jag blev mer än häpen av detta sökresultat. Att ordet "planka" kan betyda mer än en sak visste jag ganska väl men att jag skulle få så många träffar på verbet "planka" och så få på grejen "planka" var ïnte så lite förvånande. Är detta månne ett tidstecken? Vi är alltså mycket mer intresserade av olika sätt att mygla oss in utan inträdesbiljett eller färdbevis, än av det mest använda och uråldriga materialet i våra bostäder, möbler och säkert 63 miljoner andra prylar?!? Jag blev faktiskt ganska förvånad...sen satte jag genast igång att googla vidare och lära mig alla befintliga trick man kan "planka in" på. Vem sa att Socrate var så himla redig då?

SOCRATE REKOMMENDERAR:
Medan detta inlägg knackas ner, smeker Peter Gabriels platta "SO", från 1986 mina öron. Speciellt låtarna "Don't give up" - duett med Kate Bush - och "Mercy Street" är sköna och bland mina ALL TIME HIGH bland lugna favoriter. Om man vill ha lite tuffare tag kan "Sledgehammer (vidare beskrivning onödig) och "Big time" spelas.

Platt-TV vs TJOCK-TV

Hörde den intressanta men ganska meningslösa frågan på radion idag "platt-TV heter ju platt-TV men vad heter då de som inte är platta"?  Jag tänkte genast att "det måste ju bero på sammanhanget" .  Man köper ju en platt-TV i affären eller en hederlig "TJOCK-TV" men hemma, när man ska kolla på densamma säger man ju bara "jag ska kolla på TV" och inte "jag ska kolla på platt-TV'n" eller "jag ska titta på TJOCK-TV'n" . Har någon någonsin hört ordet "tjock-TV" förut? Jag tror faktiskt inte jag har gjort det men numera kanske det ordet vore smidigt att ta till när man ska känna sig pinsamt ute när man "bara" har en 28tums TJOCK-TV hemma, när flertalet av vännerna har en 42tums PLATT-TV.  

         SUPERTJOCKIS-TV nr 1                 TUNNIS-TV                                   PLATT-TV
         image65            image63            image64  
Jag har dessutom hört att i "FJOLLTRÄSK" (alltså Stockholm på norrländska) där finns det föräldrar som alls inte har råd med någon platt-TV, men som köper på avbetalning för dyra pengar, bara för att de egna barnen ska slippa skämmas inför sina kompisar över att familjen inte har platt-TV.    HUGA!

                                                                      / frågande Socrate /

Är man normal om man...

Akten eder! Idag tänker Socrate vara mycket personlig. Kanske mer än vad som är nyttigt om man vill förefalla hyfsat normal, detta ord som egentligen är totalt missbrukat. "Normal" omspänner så stora variationer att det är spörs om inte ordet  borde skrotats för länge sen. Jag tvekar ofta att använda ordet och dess motsats "onormal", då vi alla har små egenheter, idéer och olater som gör oss högst onormala. Min uppfattning är att de flesta av oss "normala" människor är ytterst onormala.  Detta möjliggör ju att "den som är onormal är mycket normal".
 Nu till inlägget som skulle vara så personligt (och därför helt onormalt)(...eller kanske normalt?) :

Jag kan bli alldeles lyrisk när jag ser en fin, slät, välhyvlad träplanka eller bräda - vilket du vill. 21/95 eller 2″/4 eller allra helst 21/70, som är en så harmonisk kombination, just i förhållandet tjocklek-bredd. Vad sa du? "Harmonisk kombination"? Ja, jag tycker det men då är jag så nära en "plankfetischist" man kan komma. Sa du "plankfetischist"? Jovisst., men kanske "träfetischist" vore bättre, men just förädlat trä, alltså plankor som blivit hyvlade till en viss dimension ger en sån behaglig känsla att beskåda. Jag kan absolut inte förmå mig att kasta bort en planka som är under halvmetern i längd, om den är i gott skick. "Den kan ju komma till användning nån gång" . Detta "nån gång" inträffar i de flesta fall inom max 5-6 år eller mer så jag tycker nog att jag inte verkar sparsam i onödan. Är ju dock Smålänning, så jag kan ju luta mig mot den (ö-)kända småländska snålheten om det behövs ytterligare argument till denna hamstermentalitet. Skulle det hända att jag får en släng av städiver (och det händer minst 13 gånger om året), i mitt garage där min planksamling finns, kan jag ju vara ganska säker på att det någon eller några dagar efter jag varit på tippen med vissa väl utvalda delar av brädsamlingen, uppstår ett synnerligen akut behov av just något av dessa kasserade exemplar. Typiskt exempel på Murphys lag.

Fler finns ju dock att inhandla i stans brädgård "Optimera". Denna anrika firma som fortfarande, efter 2 namnbyten på 7-8 år, i folkmun går under namnet "Berglunds". Samma sak gäller en av ortens bensinmackar (VA!?! Säljer de fortfarande bensin på bensinmackar? - Det trodde jag de slutat med för länge sen!!!) som tills för ca 15-16 år sedan hette Gulf. Dess nuvarande ägare och son till grundarna, Gunnar&Ulla, heter Ulf och har sedan barnsben kallats "Ulf på Gulf" . Macken har gjort minst två namnbyten på ca 15 år, men kallas fortfarande just "Gulf" . 
Ortens ICA-affär hette "ICA-Klingan" i ca 30 år men bytte för 6-7 år sedan till "ICA Supermarket". De flesta har under dessa år i "namnförskingringen" fortsatt att säga "Klingan" och härom dagen bytte affären ägare och hör och häpna! - Klingan hade återuppstått med en stor skylt på väggen som tillkännagav det nygamla namnet.
Vad skönt att vissa saker är som de en gång var så man kan kalla dem vad de i de flestas ögon och öron egentligen är. Och med detta var dagens förvirrade inlägg från plankor till nambyten slut.

DAGENS FRÅGA: Vad är det för skillnad på en bräda och en planka?
                                                        Svara gärna under "Kommentarer" nedan.

                                  / (o-)normale Socrate /

The loving husband

Ibland läser eller hör man något som är så bra att man inte kan undanhålla det för sin omgivning, som här på webben är lika med "HELA WIDA WORLDEN".
Läs och dra på smilbanden.
image60           Uppmärksamma läsare av Socrates blogg (ca 3-4 st!) kanske noterat att det är självaste "himself" som syns till höger på bilden ovan (kolla upptill till höger på bloggens startsida om du tvekar...) Frugan ville inte figurera på bild på nätet så henne skar jag bort på profilbilden. Men här vill jag stolt and prouldy visa upp henne, sittandes bredvid undertecknad med stora smajlet påkopplat.
                                              / småleende Socrate /



Världens bästa "ickefrisyr"

Snackade om frisyrer med brorsan i går. Vi kör båda två världens bästa och smidigaste "ickefrisyr" , dvs. 2mm-stubb.
Har faktiskt lite mer hår än bilden på bloggens startsida avslöjar...(för den som trott det är det inte Socrate själv på bilden överst till höger (mannen i kostym), utan en annan man som lånat sin nuna till Socrates blogg, då Socrate själv inte fastnar på bild så lätt).
image55 Ungefär Socrates hår                  image57Cool baldhead
Som brorsan sa "det är bara att gå upp på morgonen så är frisyren klar" och jag samtycker helt och hållet.
Och tänk vad tid man sparar...

                                                          / stubbige Socrate /

Ingen depp på bloggen idag

Det är lite kul att "komma ut" med att man bloggar. Vilka olika åsikter man får.
"Vad ska det vara bra för?"  "Vem läser sånt?"  " Vad kul!"
image52 En blogg
Vi pratade om det på jobbet i samband med att en f.d. jobbarkompis & god vän börjat blogga. "Hur hinner man med det?" var en kommentar och den är verkligen befogad, då man ibland måste "ta sig tid" för att blogga. 
                                            image53 En annan blogg
Det finns ju ett visst mått av ansvar i bloggandet, för det ska ju helst tillkomma nya inlägg med hyfsad regelbundenhet och det kan vara svårt om man har det jäktigt. Nu är det ju så att ett visst mått av intresse för att skriva och behov av att uttrycka sig bör ju finnas, annars blir det ju ohållbart. 
                                          En tredje blogg              image54
Just detta att få uttrycka sig/berätta om ditt&datt i livets villervalla förefaller vara ett stort behov hos många människor, då ju tusentals bloggar numera. Det är ganska kul att surfa bland olika bloggar och kolla in själva språkstilen (både skrivstil=typsnitt & sätt att formulera sig, vilket sannerligen varierar stort), estetiken i själva utseendet på bloggen, alla de miljoner åsikter och tankar som luftas mm mm. Bloggen är enligt mej inte ett utdöende fenomen - snarare ett frodigt växande behov hos många. Oavsett antal läsare.

                                                        /  Socrate "the blogger" /

RSS 2.0