Socrate

                                    
  ATT GÖRA SIG LÖRDAGSFIN ÄR JU ETT GANSKA BASIC BEHOV HOS MÅNGA MÄNNISKOR

                          - Okänd konstnär -
                         EN UNDERBAR BILD AV TILLGIVENHET OCH INNERLIGHET 

- För bara ett par dar sen var det ljust, kallt och vitt omkring oss -
                                  idag är det svart och trist...

...då behöver vi lite vackert, glatt och ljust i novembers sista skälvande timmar.


   -----------------HA EN FIN ADVENTSHELG - önskar vännen "Soc"------------------

 

---

                                  

Ja, alltså - i brist på bilder på mej själv så presenterar jag här en bild av min personlighet.

How in the whole wide world can du göra det ??? Jo, vännen Neverkeso hade denna kuliga sak på sin blogg och vännen Amonym lånade den till sin blogg och nu lånar jag den till min blogg...
VILL DU LÅNA DEN TILL DIN BLOGG? 
                    Hur som helst kan du testa om du vill på följande webbsida
                                     http://www.bored.com/createpaintings/
Att min "personlighet" har grön bakgrund kunde jag sagt i förväg, då detta val förekommit legio i mitt 48-åriga liv.

Hur nu dessa märkliga streck och mönster kan symbolisera min personlighet är en för vännen Socrate väl förborgad hemlighet.
Sk-t samma - vännen Amonym fick en läcker bild med rosa bakgrund, medan hennes man fick en kantigt mönstrad bild med ljusblå bakgrund.

Kolla själv här om du vill ...                    säger vännen Socrate

...fortsättning på lektionen i barnspråk från 30 oktober.

                           

Hörde 8-årige sonen och hans två kompisar diskutera senaste versionerna av TV-spelet "High School Musical", i baksätet på bilen härom dagen. Den ene frågade de andra två 

"Har ni spelat High School Musical på PS?" (*PS= Play Station).

"-Ja då, sa den andre, men Nintendo* är mycket bättre!"  (*Nintendo=Konkurrent till PS)

"-Ja, High School Musical på Nintendo är mycket "ÄGIGARE!!"  - replikerade min son då.


Märk väl att verbet "ÄGA" i detta sammanhang har betydelsen "JÄTTEBRA = ÄGIGARE", alltså förvandlas till ett adjektiv, fastän man frestas tro att det är ett adverb. Det beskriver ju här icke alls HUR man gör något, utan HUR någon/något ÄR något! ! !  
Alltså "TV-SPELET <HIGH SCHOOL MUSICAL> PÅ SPELKONSOLEN <NINTENDO> ÄR BÄTTRE ÄN DE ANDRA I DETTA TESTSAMMANHANG JÄMFÖRDA TV-SPELEN dvs. <PLAY STATION>"

PARLÖR TILL DE SVÅRA ORDEN:
Adjektiv= Beskriver ett substantiv, t.ex. en STOR tomat.   
Verb= Något man gör, t.ex. jag DANSAR.  
Adverb= Beskriver hur något görs, alltså beskriver ett verb, t.ex. han dansar HÄFTIGT.
                                                    
Och därmed avslutas lektionen i
"DEN MODERNA SVENSKANS VARIATIONER OCH KRUMBUKTER" .
Dock kommer den förmodligen igen när vännen Socrate snappat upp något enastående häpnadsväckande igen.
 

                                                             
Jag vet att många med mej kämpar med den där snörningen på potatis- & grillkolspåsarna.
Det finns ju ett trick för att smidigt kunna öppna påsen helt utan att riva sönder den eller behöva använda "sten,sax eller påse" * (*nu var det totalt värdelöst både med att försöka öppna en påse med en annan påse och att öppna en påse med en sten gick ju men inte var det så himla listigt...dock bör man ge alla alternativ en chans) . Inte har jag lyckats lära mig tricket och vilken av de två möjliga snörändarna jag än drar i så blir det ändå tvärstopp ganska direkt!

...hojtar "SKETSNÖRE!!!" när det låser sig TOTALT...
                        
Så här gör jag i alla fall tills vidare...     
Klipper till med en sax, river upp påsen eller tar till dynamit!

              NÅN SOM KAN "ENLIGHTEN ME" OCH LÄRA MIG DET RÄTTA TRIXET ?  

                                                undrar den villrådige vännen Socrate

Socrate diggar drottningen   ...Gustaf oxå!
Efter drottning Silvias uttalande om att kriminalisera att titta på barnporr på internet, har hon vunnit stor respekt hos mej, ännu större än hon redan hade. Jag tycker det är bra att hon sätter ner foten och uttalar sig i så viktiga frågor. Vissa tycker att sånt ska inte alls kungahuset syssla med, men där håller jag inte med. Jag tror att det tar lite extra skruv när hon talar om vad hon tycker. Sunda åsikter med stor empati kan väl inte göra så stor skada.
    
För egen del tycker jag inte att man kan åberopa det där uttjatade begreppet "den personliga integriteten" när det gäller barns bästa. Sånt som skadar barn - som i detta fallet för livet - står över det mesta och de skyddsåtgärder som kan vidtagas ska användas så långt som bara möjligt. Här anser jag att den som tycker annorlunda måste sätta sig i det misshandlade barnets eller förälderns plats, som har ett barn som utsatts för sådant. Då tror jag de allra flesta kan hålla med vår drottning.
Tyvärr sker ju dessa övergrepp ofta inom hemmets väggar, och av barnets egen förälder/föräldrar och då MÅSTE SAMHÄLLET SKÖTA OM SKYDDET!
Kan man hindra detta otyg genom att stoppa möjligheterna till sådana avskyvärda handlingar ska man gå så långt som bara är möjligt och lite till!

ELLER VAD TYCKER DU ???

               
      -----     RESPEKT,  DROTTNINGEN!     -----  

ALLRA FÖRST MÅSTE POÄNGTERAS ATT DETTA INTE ÄR MENAT ATT
TAS PÅ SÅ STORT ALLVAR - MER SOM SATIR!

---

I dessa tuffa ekonomiska tider måste ju detta vara det mest viktiga att skaffa till jul.....eller?
Kan det överhuvudtaget bli jul utan detta pynt i var mans stuga?

  Foto: Socrate on DigCam with flash
Nu lever vi ju i en fri värld och vem är jag att tracka ner på andra 
människors stil och smak? Ändå kan jag inte låta bli att småle lite. 
Hemma hos oss har vi en vägghängd toalettstol och då funkar ju'nte ens grejen.
Inte mattan med antiglidbaksida i alla fall. Då är ju vi undantagna detta
helt oumbärliga julfirarverktyg. Diskriminering kallar jag det!
Och precis som bebben nedan, blir jag lite "trött"!

                                                          Foto: Google

VAD TYCKER DU?  ÅSIKTER MOTTAGES TACKSAMT I DETTA MYCKET BRÄNNANDE ÄMNE!

THE HIGHWAYMEN, som var en s.k. supergrupp, bestående av
Willie Nelson, Kris Kristofferson, Johnny Cash och Waylon Jennings,
är ett av mina mer framträdande lyssningsobjekt just nu.


Cowboys i den traditionella bemärkelsen är de väl inte men på nåt
sätt symboliserar denna kvartett något av den där
"lonesom cowboy a long way from home-känslan" hos mej.

Kris Kristofferson (vars farfar kom från Nås i Dalarna) och Willie Nelson
har ju spelat i flertalet filmer och där ofta spelat just "rugged men" in the wild wild west,
precis som man kunde gissa de är, om man enbart dömer efter utseendet.
Waylon Jennings (1937-2002) var en annan gigant inom countrymusiken och
han, Willie N. och Johnny Cash var några av förgrundsgestalterna inom den
s.k. Outlaw country'n (alltså den mer råa inte så välpolerade "popcountryn")
vilket ger ytterligare resonans åt epitetet "rugged men" (alltså ungefär "tuffa grabbar")
 HIGHWAYMEN
...och vad Johnny Cash beträffar behövs väl knappast nån förklaring - han är ju
om möjligt en ännu större kultperson efter sin död 2003 än han var under sin levnad
och då talar vi megabautastor. Han var född nästan exakt på dagen samma
datum och år som min pappa och inte för att det spelar nån roll, men nog
har man en del jämförelser, då farsan också levt på sång och musik nästan
hela sitt liv, om än i mer sakral miljö och inte i lika stor skala.
Är dessutom mycket tacksam att jag får ha min far i livet ännu
- Johnny C. blev ju bara 71 år gammal.

Efter spelningen 1968 på Folsomfängelset var han hur stor som helst bland
fångarna i de flesta fängelser jorden runt och givetvis här ute i "friheten" också.
Låten San Quentin - om San Quentin-fängelset - har väl de flesta hört ?
Förmodligen Folsom Prison Blues också...
En av hans sista - och i mitt tycke bättre - låtar heter HURT och kan avnjutas här.

Varför nu denna countryfixering? "Well folks, it's a long story" men kort sagt har jag alltid
gillat country och den härliga, ärliga, ibland sentimentala attityd den står för.

Bli inte förvånade om det kommer nåt om Elvis Presley framöver också,
för vissa av hans låtar ger mej "ståpäls" av lycka och nostalgi från 1960-70-talet,
när jag växte upp och lyssnade på sånt som pappa diggade, däribland The King.

That's all folks!     SEE YA!