Socrate

Idag var det allra först en nervös förmiddag men sen en glädjens eftermiddag. Äldste sonen skulle köra upp för bilkörkort och visst var det lite segt i lägret innan det magiska telefonsamtalet kom som avslöjade att nu var det klart. Att vi var tre i familjen, med körkort var ett faktum. Vad skönt & vilken känsla för sonen. Han cyklade direkt hem och tog lillbilen i besittning och har nog bott i den sen dess. . .Nu slipper vi skjutsa så ofta, även om det är de tre yngre som ska någonstans, för den nyblivne körkortsinnehavaren kör ju så gärna - han började sin bana som bilförare idag med att hämta de båda minsta syskonen på fritids resp. dagis. SJÄLV !  Vilken frihet!   WOW !!!
                                                                                            

Och tjejen som bor 4 mil bort är en baggis att ta sig till. Fassan & mossan har skjutsat, kanske  för sista gången. Viss frihet även för oss & även för hennes "parenteser" som kört en hel del till oss för att avlämna eller hämta antingen dottern eller både henne och hennes käraste. Vår son alltså.  VISST - det är säkert lite oroligt i början för "oss gamle"  när körkortet är nytaget och man är ung och tjejen sitter bredvid och solen skiner och vägen är torr och fin och livet leker och man äger vägen och favvislåten vrålar ur bilstereon och man är FRIII! ....men SO WHAT??? Vem har inte varit ung själv och haft nytaget körkort? (Nästan så att man känner sig lite "avis" på sonen)
Säger bara EN sak  till sist angående sonens nyvunna frihetsattribut :
He's KING OF THE ROAD!

                                                             / lättade Socrate /